Förut fann jag det avkopplande att sitta i timmar med en och samma teckning. Det gör jag fortfarande, till viss del, men märker att det händer saker i uttrycket när jag forcerar fram en teckning. Linjer hamnar lite härligt fel på något sätt men formar
ändå det ja vill förmedla. Oftast lyckas jag bättre när jag slarvar än när jag strävar efter noggrannhet. Ibland blir det visserligen bara kaos. Men det blir det när jag tänkt och petat för mycket också. Som förra helgen. Grundande en tavla
och hade en riktigt bra idé, tänkte att jag inte skulle tänka, tänkte ändå, tänkte för mycket, och ut kom bara skit. Så det där med att tänka. Jag tror jag är bra på det, men nej, jag kommer hädanefter träna på att inte
tänka och gå på magkänsla istället. Har insett att av alla beslut jag tagit i livet har de, endast baserade på magkänsla, varit de allra bästa. Ok, kanske inte alla, men över lag de flesta! Det räcker gott för mig! (Diskussioner huruvida
magkänsla är baserade på erfarenheter lämnar vi därhän.)
Här är några sådana där snabba magkänsleteckningar:
Ja, just! Den där tavlan som hade en alldeles för utstakad plan, den är numera omskriven i vit och ska få en icke genomtänkt grundning.
Följ mig gärna på @sandraprecenthart . Det är där det händer grejer!
